Martinsson

åkte till skolan som vanligt denna dag som i morsr var riktig kall, så det blev att ta jacka och halsduk. När det gäller halsduk så åkte bajenhalsduken på, den är varmast och finast ;) tunnelbanan var försenad men jag hann i tid till första lektionen ändå, som var näthandel med "favoritläraren" Solveig, haha eller inte! Hon är så himla jobbig och det är typ ingen som gillar henne. Jag är en av de som inte direkt har henne som favvo! Men men, vi skulle söka jobb på hennes lektion som vi sen skulle redovisa för klassen så för mig blev det barnpsyokolog hus BUP i nacka. Kanske inte direkt mitt drömjobb men jag skulle kunna tänka mig att jobba som barnpsykolog. Men men... efter skolan som idag slutade tidigare än vanligt, eftersom spanskan blev inställd (vet ej varför, bryr mig inte heller :P ), åkte jag hem och bytte om innan det var dags att hämta Stephanie med moppen och åka till Cillas och gå ut med Backus (idag igen). Idag skulle vi, till skillnad från igår, gå ut med honom alldeles ensamma. Vi tog ut honom på en 1 timmes promenad på stigar och i skogen där vi t.o.m vågade släppa honom lös. Hälsade på lite hundar, plockade upp bajs, busade med Backus och skrattade en hel del var vad denna promenad hade att bjuda på. Det som var så himla kul sen var att när vi kom tillbaka till huset och hade bara kvar att skriva en lapp till Cilla så händer detta: Jag sitter och skriver medan Stephanie står och busar med Backus, plötsligt öppnas en dörr lite längre in i huset och den äldsta sonen (namnlös och snart 20 år) tittar ut. Han drar snabbt igen dörren igen när han märker att det är VI som är hemma i hans hall och inte hans mamma. Grejen var att han knappt var påklädd heller. Det var vad Stephanie sa i alla fall... attans att jag missade det då :P men han verkade bli fett rädd när han såg oss, HAHA.

Sen bar det av hem till mig för att vi inte var klara med en turism-uppgift som ska in imorgon så efter det körde Stephanie hem sig själv på min moppe. Alltså jag satt ju såklart bakpå men hon körde hem alldels själv, duktig flicka va? Det tycker i alla fall jag, det är faktiskt inte så enkelt som det ser ut att köra moppe. Man måste gasa, bromsa, blinka, tuta tänka och svänga typ samtidigt och aldrig försvinna bort i sin lilla värd som den där bakpå kan göra... då kan det gå illa....! Men jag litar på Stephanie så det är lungan. Väl hemma började mamma och jag att laga middagen och lite senare joinade även pappa oss. Hela familjen stod till slut och stekte köttbullar och kokade potatis i köket. Gott blev resultatet i alla fall!

Nu har jag laddat upp med hallonsorbet och myskläder och ska lägga mig i sängen och kolla på mitt älskade One Tree Hill - got natt stockholm <3 :)